Fängslad journalist hungerstrejkar

5 11 2010

I helgen är det parlamentsval i Azerbajdzjan. Förhoppningarna om att det ska bli ett fritt och rättvist val är inte stora. Omvärldens uppmärksamhet till vad som pågår i landet begränsar sig till frågan om stabilitet. Att människorättssituationen är allvarlig och sämst i jämförelse med de två andra länderna i Södra Kaukasus, Georgien och Armenien, tycks inte oroa vare sig EU eller USA så länge tillgången till landets olja är god och förutsebar.

En som har fått erfara hur lite de mänskliga rättigheterna betyder i Azerbajdzjan är en av kritikerna till den azeriska regimen, journalisten Eynulla Fatullayev. Han dömdes 2007 till 11 års fängelse för bl a skattebrott – det verkliga skälet bakom hans frihetsberövande är snarare politiskt. 22 juli i år fälldes Azerbajdzjan av Europadomstolen med anledning av Fatullayevs fängelsedom och regimen beordrades att omedelbart frige Fatullayev och att betala ett skadestånd till honom på 25 000 EUR. Så har inte skett. För två veckor sedan inledde Eynulla Fatullayev en hungerstrejk och det finns i nuläget inget som tyder på att han kommer att avbryta den. Den azeriska regimen gör vad den kan för att tysta sina kritiker och med en kraftigt begränsad yttrandefrihet saknas det förutsättningar för att parlamentsvalet ska gå rätt till. Låt oss hoppas att de svenska valövervakare från svenska riksdagspartier som finns på plats också noterar detta och att de använder sin status och sin närvaro för att uppmärksamma en fängslad människorättsförsvarares kamp för rättvisa och yttrandefrihet.

Läs mina tidigare inlägg om Azerbajdzjan här.





Krig och fred

23 11 2009

Den känsliga konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan om Nagorno-Karabach är nära sin lösning – eller ett nytt utbrott. Inför de pågående förhandlingarna mellan de båda ländernas presidenter hotade den azeriske presidenten Ilham Aliyev att ta tillbaka enklaven med våld om konflikten inte kommer till ett snart slut. Det är inte så troligt att just det uttalandet bidrog till ett positivt samtal mellan de båda statsrepresentanterna men alldeles oavsett verkar förhandlingarna gå försiktigt framåt (se dagens DN).

Frågan är hur stabil en lösning skulle vara. Både Armenien och Azerbajdzjan har stora problem i fråga om de mänskliga rättigheterna. Lägg därtill chauvinistiska brösttoner och enorma naturresurser så har vi tillräckligt med ingredienser för att åstadkomma en rejäl soppa. USA och Europa har under lång tid sett mellan fingrarna på klanen Aliyevs korrupta maktinnehav samtidigt som ett nyvaknat Ryssland bevakar sina intressen i vad som måste betraktas som ett säkerhets- och energipolitiskt mycket intressant område. Risken för ett massivt angrepp från något av de båda länderna får anses som liten. Men den sköra vapenvila som råder sedan femton år tillbaka har hittills skördat 3 000 dödsoffer och det är möjligt att även ett fredsavtal blir lika bräckligt. Omvärldens ekonomiska och säkerhetspolitiska intressen i regionen riskerar snarare att bidra till en fortsatt instabilitet än till en varaktig fred. Läs mer om situationen och konflikten om Nagorno-Karabach i den här rapporten från International Crisis Group.

Vad som också är intressant är den lilla enklaven Nachitjevan, som tillhör Azerbajdzjan men som är skiljt från landet genom en armenisk landremsa. Nachitjevan är ett stort mörkt hål när det gäller mänskliga rättigheter. Inte många har hört talas om den men det finns definitivt anledning för mig att återkomma i ämnet. Men det får bli en annan gång.








Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.