Ett FN i kris

2 10 2009

FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon avslutade i dag sitt officiella besök i Sverige med att träffa företrädare för svenska organisationer, däribland jag. Min känsla efter mötet är att Ban Ki-Moon personifierar den situation, den kris, FN befinner sig i och som på ett bra sätt beskrivs i gårdagens ledare i Sydsvenskan. Ban Ki-Moon har inte Kofi Annans utstrålning och det må väl vara hänt, men vad värre är verkar han sakna en vision om vad han vill att FN ska vara. Det är klart att det inte är han som i slutändan bestämmer men lika klart är det att han har en unik möjlighet att påverka FN:s framtid. Och den ser för närvarande tyvärr inte ljus ut – särskilt inte med en generalsekreterare som inte vill ta ställning (”Då blir jag kritiserad av den andra sidan”) utan vill överlåta det till oss och andra. Vad är då kvar av FN?

Mänskliga rättigheter nämndes en gång under föredraget, då i anslutning till Sverige och vårt lands arbete med att utforma internationell rätt, men i övrigt var det enbart en problematisering av sakernas tillstånd i världen. Inte ett ord om att fred och säkerhet är direkt beroende av att människor har tillgång till sina rättigheter. Inte ett ord om vad FN kan bidra med mer än att fungera som matdistributör och liknande. Något direkt svar på min fråga om vad FN kan göra för alla utsatta människorättsförsvarare som dagligen riskerar sina liv för att andra människor ska komma i åtnjutande av sina rättigheter fick jag inte. Ban Ki-Moon var mer fokuserad på vad vi kan göra för FN än tvärtom. Det är sorgligt men jag hoppas och tror att det kommer ut något bättre än dagens FN på andra sidan krisen.

I övrigt genomförs det i skrivande stund en fredlig solidaritetsmanifestation i centrala Belgrad för Belgrade Pride och mot våld. Polisen gav först inte tillstånd till manifestationen, som vi är medarrangör till, men inrikesministeriet meddelade tillstånd i sista stund. Läs mer på vår hemsida.


Åtgärder

Information




%d bloggare gillar detta: