Sverige och EU om Uzbekistan

Nu på måndag träffas EU:s utrikesministrar i Luxemburg för ett möte i General Affairs & External Relations Council, som är ett forum där EU:s externa relationer och generella policyfrågor behandlas. Enligt EU Observer kommer ministrarna under mötet besluta om att inte förlänga det vapenembargo mot Uzbekistan, som EU införde strax efter massakern i Andizjan i maj 2005 (se exv utmärkt rapport av Human Rights Watch) då uzbekisk militär öppnade eld och dödade minst 187 civila. Embargot löper till november och för att det ska förlängas krävs det att samliga medlemsstater är eniga.

Tyvärr är det här ännu ett exempel på hur EU genom sin sanktionspolitik målar in sig i ett hörn. Först införs sanktioner med tydliga krav på konkreta åtgärder som ska vidtas, som syftar till att internationella regler om de mänskliga rättigheterna ska följas. Sedan, när tiden går och andra politiska och ekonomiska aspekter aktualiseras, ångrar EU sitt beslut och häver det utan att ha fått gehör för sina krav. Kvar blir ett land, i det här fallet Uzbekistan, som inte enbart kommer undan med grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna utan också får ett indirekt erkännande av sin politik. Förutom att EU:s utrikespolitik tappar i trovärdighet sänds också olyckliga signaler till andra länder, som systematiskt kränker sina medborgares rättigheter. Det framstår inte som lika angeläget för EU att verka för en demokratisering av diktaturen Uzbekistan som att stärka säkerhetssamarbetet och det ekonomiska samarbetet med landet.

Sverige har varit ett av de länder inom EU som starkast drivit kraven på att Uzbekistan ska uppvisa konkreta förbättringar av de mänskliga rättigheterna för att sanktionspolitiken ska mildras. Kraven har bland annat bestått i att det ska ske en ordentlig utredning av massakern i Andizjan och att de ansvariga ska ställas inför rätta. Uzbekistan har inte uppfyllt något av kraven. Istället finns det tecken på att situationen för de mänskliga rättigheterna har förvärrats. Chansen att EU förlänger vapenembargot är liten med tanke på att alla medlemsstater måste vara ense men jag hoppas att Sverige genom utrikesminister Carl Bildt står principfast in i det sista.

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s