Inför statsministerns besök i Kina

I går träffade jag tillsammans med ett antal andra organisationer statsminister Stefan Löfven för att samtala om människorättssituationen i Kina. Detta inför hans resa till landet, där han bl a ska träffa premiärminister Li Keqiang.

Vid mötet framhöll jag och andra att tillståndet för mänskliga rättigheter i Kina fortsätter att försämras från en redan allvarlig situation. Sedan Xi Jinping tillträdde som generalsekreterare för kommunistpartiet 2012 har regimen slagit ned hårt mot oliktänkande. Antalet godtyckliga frihetsberövanden av människorättsförsvarare, advokater, journalister och aktivister har ökat drastiskt. Regimen utmärker sig som en av de värsta förövarna av brott mot mänskliga rättigheter globalt, mest akut märks detta i det omfattande bruket av dödsstraff.

Genom sitt stöd till andra auktoritära regimer bidrar Kina dessutom till en försvagning av demokrati och mänskliga rättigheter i sitt närområde. Kinas växande roll som bistånds- och långivare parat med dess kraftigt begränsade människorättsfokus riskerar att underminera kraften i omvärldens försök till påtryckningar till skydd för de mänskliga rättigheterna. Kinas eskalering av konflikten kring Spratly-öarna har lett till en ökad militarisering i Sydostasien vilket riskerar att ytterligare bidra till att auktoritära tendenser i regionen förstärks. Samtidigt stärker Beijing sitt grepp över Hong Kong och förhindrar där en utveckling mot ett demokratiskt styrelseskick

Förespråkande av rättigheter, speciellt politiska och religiösa, är förbjudet och regimen slår ned på allt som uppfattas som ett ifrågasättande av kommunistpartiets kontroll. En av dem som drabbats av drakoniska straff är Nobelpristagaren Ly Xiaobo som 2009 dömdes till elva års fängelse för uppvigling efter att ha skrivit under ett upprop för yttrandefrihet, mänskliga rättigheter och demokratiska val.

Lagstiftningen lämnar stort utrymme för godtycke kring vilka typer av organisationer och verksamheter som är tillåtna för civilsamhället. En lag som kraftig inskränker utländska NGO:s verksamhet Kina trädde i kraft 2017. En ny cybersäkerhetslagstiftning bidrar till att inskränka yttrandefriheten. Samtidigt har censuren och självcensur tilltagit på universiteten.

Den svenske förläggaren Gui Minhai, som publicerat regimkritiskt material från ett förlag i Hong Kong, kidnappades i Thailand i januari 2016 och befinner sig nu i kinesisk arrest.

Sedan 2015 har hundratals människorättsadvokater och aktivister utsatts för arresteringar och trakasserier med inskränkningar av deras yttrande- och rörelsefrihet. I april dömdes Li Heping, en av landets mer namnkunniga advokater, till fyra års fängelse i vad som ses som ett försök från regimen att skrämma människorättsförsvarare till tystnad. Från frigivna människorättsadvokater framgår att de utsatts för tortyr och annan grym behandling. FN:s kommitté mot tortyr lyfter fram övergrepp utförd av polis mot politiska fångar, dödsfall i häkten, och framtvingade erkännanden. Rättsväsendet saknar oberoende och försvarsadvokater har ofta begränsad insyn i förundersökningar och restriktioner i tillträde till klienter. Sedan 2015 har ny antiterrorlagstiftning införts, som ytterligare ökar risken för godtyckliga arresteringar, speciellt utsatta är befolkningen i Xinjiang och Tibet.

Aktivister som försökt utnyttja internationella mekanismer på människorättsområdet har trakasserats och fängslats. Ett exempel är advokaten och människorättsaktivisten Cao Shunli, som frihetsberövades i samband med krav från hennes grupp på att få delta i konsultationer kring FN:s människorättsråds regelbundna granskning av landet genom Universal Periodic Review (UPR). Hon nekades vård i fängelse och avled 2014.

Svensken Peter Dahlin hölls arresterad i tre veckor och utvisades i januari 2016 på grund av sitt arbete med att erbjuda juridiskt stöd till kinesiska människorättsaktivister.

Den utveckling som under de senaste decennierna har skett på det ekonomiska området har inte åtföljts av en förbättring i tillståndet för civila och politiska rättigheter. Kina avfärdar rutinmässigt utländsk kritik och har i stället bemött försök till dialog med repressalier mot kritiker i FN:s människorättsråd. Två svenskar har under senare år frihetsberövats på grund av deras regimkritiska arbete.

I mötet med statsministern uttryckte jag vår oro över situationen och den negativa utvecklingen för mänskliga rättigheter i Kina. Oron förstärks av Kinas globala ledarambitioner, som bland annat manifesteras genom deras engagemang i klimatavtalet från Paris. USAs tillbakadragande i klimatfrågan och på andra områden spelar därtill Kina i händerna. Civil Rights Defenders ser en klar risk i att Sverige och omvärlden i sina samtal med Kina tonar ner kritiken på människorättsområdet för att stimulera handelsutbyte generellt och klimatsamarbete i synnerhet. Det kan därför inte nog understrykas vikten av att mänskliga rättigheter och demokrati står i första rummet i den svenska regeringens dialog med kinesiska företrädare.

Slutligen bad jag statsministern lyfta följande konkreta frågor med Kina:

1. Påtala vikten av att Kina uppfyller sitt åtagande i enlighet med FN:s deklaration för människorättsförsvarare, särskilt genom att:

  • Välkomna att FN:s särskilda rapportör för människorättsförsvarare besöker landet.
  • Frige aktivister som frihetsberövats för att med fredliga medel verkat för de mänskliga rättigheterna, exempelvis Li Heping, Ly Xiaobo och Gui Minhai
  • Tillsätta en oberoende utredning om Cao Shunlis död och ställa de ansvariga till svars.

2. Välkomna landets utfästelse att ratificera den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) och påtala värdet av att den utlovade ratifikationen inte dröjer ytterligare.

3. Påtala vikten av att inte införa lagstiftning som begränsar utrymmet för det civila samhället och visa på Sveriges avsaknad av NGO-lag som alternativ.

4. Påtala vikten av att ratificera Konventionen mot påtvingade försvinnanden, International Convention for the Protection of All Persons from Enforced Disappearances (ICED).

Statsministern lovade att återkomma efter resan med besked om hur hans besök gick och vilka frågor som lyftes.

Annonser