”Jag skulle skjuta ihjäl alla demonstranter”

5 03 2012

Tjetjeniens illa beryktade president, Ramzan Kadyrov, tycker att myndigheterna i Moskva är alldeles för veka och vet precis vad han skulle göra om demokratiaktivister i Groznyj skulle få för sig att demonstrera som de gör i den ryska huvudstaden – han skulle skjuta ihjäl allihopa. Nu lär det dock dröja innan vi får se, eller höra talas om, några demonstrationer mot regimen i Tjetjenien. Enligt de flesta bedömare är orsaken bakom det att Kadyrov håller den nordkaukasiska republiken i ett järngrepp och att högljudda motståndare och regimkritiker, och deras familjer, riskerar att råka mycket illa ut. Om du frågar Kadyrov beror bristen på offentlig kritik på att både han och Vladmir Putin är omåttligt populära bland tjetjener – så populära att folk strömmar till vallokalerna för att rösta (i parlamentsvalen 2011 gick 99,45 % av väljarna till vallokalerna och när rösterna hade räknats var det till och med 2 203 personer fler än antalet registrerade väljare som röstade (vilket sedan korrigerades av valkommissionen, som lade till några tusen namn i röstlängden)!) och det i princip uteslutande på de båda herrarna.

De första rapporterna från gårdagens ryska presidentval tyder på att Putin fått 99,8 % av de tjetjenska väljarnas röster. Sannolikt lär också den officiella valstatistiken, precis som vid valet till duman i december, redovisa ett nästintill hundraprocentigt valdeltagande i Tjetjenien. Siffrorna måste förstås ta med en rejäl nypa salt. Sådana resultat kan bara produceras i länder och regioner med auktoritära regimer, som till exempel Vitryssland, Turkmenistan och Nordkorea, och väcker snarare förundran än beundran: Vad är det som ligger bakom dessa siffror? En del av svaret lär vara att Kadyrov är mycket angelägen att visa Putin sin lojalitet – han kom till makten genom Putin och han vet att det också är Putin som kan ta makten ifrån honom. Makt i Ryssland betyder pengar och Kadyrov vill naturligt hålla sig väl med den som, åtminstone indirekt, föder honom. I förra årets dumaval var det också så att Putins parti Enade Ryssland behövde ett starkt stöd i Norra Kaukasus för att få majoritet i parlamentet. För att uppnå detta används ett utbrett valfusk – vissa röstar flera gånger, ingen oberoende kontroll av valurnor, etc – och väljarna skräms att lägga sin röst på Putin genom hot om allt mellan indragna löner till våld. Om missnöjet mot Putin fortsätter att öka i övriga Ryssland kan det ”stabila väljarstödet” från de oroliga republikerna i Norra Kaukasus vara både en välkommen och nödvändig grund för Putins fortsatta maktstyre. Men att sitta i Kadyrovs knä är knappast tilltalande ens för Putin.





Laddad rättegång om mordet på Politkovskajas advokat

28 02 2011

Rättegången om mordet på advokaten Stanislav Markelov och journalisten Anastasia Baburova från tidningen Novaja Gazeta, som sköts ner i Moskva i januari 2009, har nu inletts. Markelov företrädde såväl den kända journalisten och författaren Anna Politkovskaja som sköts ihjäl 2006, som Alexander Ryukhin, en antifascist som blev knivhuggen till döds av ett gäng nynazister samma år som Politkovskaja mördades. Mordet på Markelov och Baburova skedde precis efter att Markelov hade hållit en presskonferens där han protesterat mot den tidiga frigivningen av Yuri Budanov, en rysk arméofficer som dödat en ung tjetjenska i ett uppmärksammat fall från 2000 (läs mer i den här utmärkta rapporten).

När rättegången mot Ryukhins mördare pågick publicerade ryska nynazistiska hemsidor bilder på Markelov och uppmanade sina läsare att döda ”terroristadvokaten”. Ryukhins mördare dömdes till långa fängelsestraff och flera misstänkta för inblandning i mordet, efterlystes. En av dem som efterlystes var den framträdande högerextrema nationalistledaren Nikita Tikhonov. Hans flickvän, Evgeniya Khasis, närvarade på domstolsförhandlingarna i Ryukhinfallet och kände dem som stod åtalade och som senare dömdes för mordet. Nu står Tikhonov och Khasis åtalade, misstänkta för att ha mördat Markelov och Baburova på öppen gata i Moskva för två år sedan. De båda greps i november 2009 och flera vapen och sprängämnen hittades i deras gemensamma lägenhet, däribland den pistol som användes för att mörda Markelov och Baburova.

Tikhonov och Khasis försvarare gör sitt yttersta för att hävda de bådas oskuld, bland annat genom att hävda att det hela är en konspiration iscensatt av det korrupta ryska rättsväsendet. Men även om ett sådant påstående normalt förtjänar att lyssnas på verkar det i det här fallet vara så att bevisen är överväldigande. De har mordvapnet, Tikhonov saknar alibi, de kläder han påstås ha burit vid mordet har återfunnits och det finns ögonvittnen som talar till hans nackdel. Det största hotet mot rättvisan den här gången verkar snarare vara de hot som framförallt drabbar domstolen. I slutet av januari i år valde domaren i målet, Lyubov Nikolenko, att frånsäga sig uppdraget. Det finns inga officiella bekräftelser men allt tyder på att hon har blivit utsatt för starka påtryckningar och möjligen även blivit utsatt för dödshotelser. I april 2010 mördades en annan domare, Eduard Chuvashov, efter att ha dömt militanta skinnhuvuden till långa fängelsestraff och det finns all anledning att tro, att ryska högerextrema grupper inte drar sig för att tillgripa våld för att uppnå sina mål och för att skydda sina egna. Det är självklart så att detta även påverkar vittnen och andra som på olika sätt är inblandade i rättegången.

Rättegången mot Markelovs och Baburovas mördare återspeglar flera aspekter av det ryska samhället som det finns goda skäl att oroa sig för. Året Markelov och Baburova mördades, 2009, var ett ovanligt svart år för landets människorättsförsvarare. Flera prominenta aktivister dödades på grund av sitt arbete, däribland Natalja Estemirova, och rådde nästintill en stämning av hetsjakt på dem. De som kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter utmålas av nynazistiska och högerextrema grupperingar, som står starka i dagens Ryssland, som terrorister och landsförrädare. Normalt går deras mördare fria och klimatet av straffrihet stärker signalerna om att Rysslands människorättsförsvarare är fritt villebråd. Rättsväsendets aktörer hotas och utsätts för påtryckningar, inte enbart från nationalister utan även från såväl ekonomiska intressen som från regeringshåll. De etniska spänningarna växer och människor från Norra Kaukasus går inte säkra på Moskvas gator, dels av rent rasistiska orsaker dels eftersom de i hög grad utpekas som terrorister eller potentiella sådana. (Det sistnämnda skänker också en viss eftertanke i relation till det svenska samhället, där militanta islamister i mångt och mycket beskrivs som ett farligare hot än de höger- och vänsterextrema grupperingar som är flera gånger större, långt mer beväpnade och bevisligen mer våldsbenägna.)

Ryssland har inte råd att fortsätta att se mellan fingrarna på de högerextrema och ultranationalistiska grupperingar som har vuxit sig allt starkare de senaste åren. Landet måste inse att det är dessa grupper och inte demokratiaktivister, homosexuella eller människor med kaukasiskt eller centralasiatiskt utseende som är det största hotet mot det ryska samhället. Om Markelovs och Baburovas mördare har hittats och om dessa döms i enlighet med gällande lagstiftning har Ryssland åtminstone tagit ett litet, men mycket viktigt, steg i rätt riktning.





Ryska människorättsförsvarare och Dagestan

24 11 2010

Stockholmsprocessen fortsätter. Den är ett forum för lokala och internationella människorättsorganisationer som arbetar med och i Norra Kaukasus som syftar till att uppmärksamma dels situationen för människors rättigheter, dels den utsatthet som råder för de människor som arbetar med att försvara dessa rättigheter i regionen. Processen startade i fjol, strax innan EU-toppmötet med Ryssland och allt sker i Civil Rights Defenders regi.

Det har varit intensiva dagar. Vi har utbildat i opinions- och påverkansarbete. Vi har diskuterat hur vi ska nå ut med information till beslutsfattare och vår omvärld om vad som pågår i de instabila republiker som utgör Norra Kaukasus. Dessutom har vi pratat om olika säkerhetsåtgärder som vi kan och bör genomföra för att göra tillvaron tryggare för de människorättsförsvarare i t ex Tjetjenien, Ingusjien och Dagestan, som dagligen riskerar sina liv. I dag har det pågått lobbymöten med politiker, flera intervjuer har genomförts (lyssna t ex på lunchekot här och läs en TT-notis i Svd här) och vi har också samlat internationella givarorganisationer för att se till så att pratet omsätts till handling.

I morse hade vi ett seminarium för att uppmärksamma situationen i Dagestan, som anses som den senaste konflikthärden i den utsatta regionen. Ekaterina Sokirianskaja och Tanja Loksjina från Memorial respektive Human Rights Watch berättade om deras intryck från en nyligen genomförd utredningsresa i landet. Den terroristbekämpning som myndigheterna bedriver sedan många år tillbaka drabbar civilbefolkningen hårt. Så kallade rättsvårdande myndigheter, som polis och säkerhetspolis, begår grova människorättskränkningar som utomrättsliga avrättningar, tortyr och försvinnanden. Ingen ställs till ansvar för dessa övergrepp.  Särskilt hårt drabbad är den salafi-muslimska delen av befolkningen, som generellt och per automatik anses tillhöra den islamistiska militanta rörelsen i landet. Det fick sju män erfara i maj i år, när de på väg till en picknick stannade för att gå in på ett apotek och då blev omringade av polis och förda till polisstationen där de blev olagligt frihetsberövade och misshandlade. En av männen misshandlades så svårt att han senare avled av skadorna. Ingen av männen ställdes inför rätta och de frigavs senare. Anledningen till att de blev tagna av polisen var männens skägg, som signalerade att de var salafi-muslimer och därmed automatiskt misstänkta som terrorister. Även människorättsförsvarare är utsatta, inte minst advokater som arbetar med att representera de vars rättigheter har kränkts. Ett exempel är Sapiat Magomedova, som var inbjuden att delta i Stockholmsprocessen. Hon skulle besöka sin klient på polisstationen men blev istället misshandlad av flera poliser. När hon anmälde dem gjordes det en motanmälan för att hon ska ha förolämpat en av polismännen. Hennes polisanmälan har inte lett till någon utredning medan polisernas motanmälan har resulterat i ett åtal. En domstolsorder hindrade henne från att resa till vår konferens i Stockholm.

Det kommer tyvärr att finnas anledning till att återkomma till Norra Kaukasus och den situation som råder där. Vi fortsätter vårt arbete med att öka stödet till våra kollegor i regionen, inte minst genom Stockholmsprocessen, och håller tummarna för att den oro som uttrycktes på morgonens seminarium om Dagestan, för att ett fullödigt inbördeskrig ska bryta ut i republiken, inte kommer att förverkligas. Vi hoppas att vi genom vårt människorättsarbete i regionen kan bidra till att ytterligare konflikter utbryter. Människors tillgång till sina rättigheter är en av de främsta garantierna för fred och säkerhet.





Ställ krav på Medvedev

17 11 2009

Under kvällen anländer Rysslands president Dmitrij Medvedev till Stockholm för att delta på morgondagens toppmöte med EU. Nu måste Sverige ta tillfället i akt och verka för att EU ställer krav på Medvedev och Ryssland att vidta konkreta åtgärder i syfte att förstärka skyddet för de mänskliga rättigheterna i landet allmänhet och i Norra Kaukasus i synnerhet.

Sveriges radio har under dagen haft ett mycket intressant inslag på Ekot om fallet Sharpuddi Israilov, som befinner sig på okänd ort sedan han bestämt sig för att vittna om den tjetjenske presidenten Ramzan Kadyrovs grova människorättsbrott för Europadomstolen i Strasbourg. Sharpuddis son Umar avrättades på öppen gata i Wien i januari tidigare i år och Umar var den andre av totalt tre som bestämt sig för att vittna mot Kadyrov och som avrättats. Den förste var Salich Masajev, som kidnappades i Grozny sommaren 2008 och som förmodas vara död. Studio Ett hade också ett inslag om Israilovs nu i eftermiddags där jag medverkade. Läs även utförliga och intressanta artiklar i New York Times från januari i år, här och här.

Under kvällen har TV4:s Nyheterna rapporterat om de drygt 115 fällningar av Ryssland i Europadomstolen i fall som gäller tortyr, utomrättsliga avrättningar, försvinnanden och andra grova övergrepp, som Civil Rights Defenders driver inom ramen för ett samarbete med ryska organisationer. En av dessa organisationer är Russian Justice Initiativ vars juridiske chef Roemer Lamaitre medverkar i Nyheterna tillsammans med mig. Ryssland har inte utrett ett enda av dessa fall och ingen har hållits ansvarig trots att Europadomstolen i flera domar har namngett misstänkta ansvariga. De ansvariga har istället för att åtalas i flera fall befordrats. Se mer på SVT:s nyhetssändningar, TV4 nyhetsmorgon (onsdag 07.15) och läs vår debattartikel på SvD Brännpunkt i morgon, som också publiceras på den kända ryska tidningen Novaja Gazeta och som är underskriven av mer än 20 internationella organisationer och ryska människorättsorganisationer. I den framgår också de konkreta åtgärder vi vill att Ryssland vidtar och som vi vill att Sverige och EU inkluderar i samtalen om ett nytt partnerskaps- och samarbetsavtal med Ryssland. Ord måste bli till handling och det nu.





Ny rapport om våldet i Norra Kaukasus

4 11 2009

I dag presenterade vår ryske samarbetspartner Memorial en rapport (”The situation in the conflict zone of the North Caucasus June 2009 – October 2009”) om den senaste tidens mycket negativa utveckling i Tjetjenien, Ingusjien, Dagestan och övriga ryska republiker i Norra Kaukasus. Jag rekommenderar att läsa de 12 sidorna, som ger en bra insikt i de problem regionen har att hantera och som Sverige och EU måste föra upp på bordet i det kommande toppmötet med Ryssland i Stockholm om två veckor. Risken för att våldet eskalerar ytterligare är inte obetydlig.





Situationen i Norra Kaukasus

1 10 2009

I en ny och läsvärd rapport från Europarådet, ”Situation in the North Caucasus Region: security and human rights”, bekräftas det allvarliga läget i Norra Kaukasus – i synnerhet i Tjetjenien, Ingusjien och Dagestan – som vi och andra människorättsförsvarare har rapporterat om en längre tid. Rapporten, som är på 17 sidor, pekar på flera olika faktorer och sammanfattar problemen på ett bra sätt. Mordet på Natalja Estemirova och andra människorättsförsvarare nämns och hur lokala myndigheter pekat ut just människorättsförsvarare som ondskefulla och jämställt dem med terrorister. Rättegångarna mot Ryssland i Europadomstolen, som Civil Rights Defenders är med och driver, tas också upp i rapporten. Det framhålls att Ryssland betalar offer och anhöriga, det vill säga våra klienter, den ersättning Europadomstolen beslutar om. När det gäller nödvändiga utredningar som syftar till att identifiera och lagföra de som gjort sig skyldiga till mord, försvinnanden, tortyr och andra grova brott, är dessa däremot bristfälliga och mer för syns skull (om de överhuvudtaget äger rum). Här hänvisar rapporten också till en annan utmärkt rapport, ”Who Will Tell Me What Happened to My Son? Russia’s Implementation of European Court of Human Rights Judgements on Chechnya”, som nyligen utgavs av vår systerorganisation Human Rights Watch (organisationen hette för många år sedan Helsinki Watch och är ursprungligen den amerikanska Helsingforskommittén).

Europarådets rapportör, Dick Marty, kommer fram till följande i rapporten:

– Att situationen för de mänskliga rättigheterna i Tjetjenien, Dagestan och Ingusjien är dramatisk och har förvärrats sedan hans senaste rapport våren 2008.

– Att han kommer att ta upp de åtta individuell fall som nämns i rapporten (framtagna av Civil Rights Defenders samarbetspartner Memorial) med lokala och federala myndigheter när han besöker regionen.

– Att ett av målen som ingår i hans mandat som rapportör är att tillse att de vars rättigheter kränkts får tillgång till effektiva rättsmedel utan risk för repressalier.

Avslutningsvis pekar Dick Marty på den negativa effekten av anti-terroriståtgärder som genomförs utan stöd i lag: ”As could already be observed with regard to the so-called global war on terror, injustice – torture, abductions and extrajudicial secret detentions – simply strengthens terrorism.”

I slutet av oktober samlar Civil Rights Defenders de främsta ryska människorättsförsvararna i Stockholm för att diskutera situationen i Norra Kaukasus och för att komma med rekommendationer till EU och det svenska ordförandeskapet inför toppmötet med Ryssland i november. Sannolikt kommer en del av rekommendationerna att handla om behovet av att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras, att den straffrihet som råder i regionen upphör och att federala och lokala myndigheter gör sitt yttersta för att skydda lokala människorättsförsvarare.