Smutsig befordran visar att Serbien har lång väg att gå

27 02 2012

Serbiens president Boris Tadic utnämnde i slutet av förra året generallöjtnant Ljubisa Dikovic till ny chef för den serbiska arméns generalstab. Befordringen av Dikovic är kontroversiell eftersom ett antal krigsförbrytelser ägde rum i Kosovo -99 under hans befäl. Utnämningen försvaras av den serbiska regeringen och debatten har snarare kommit att riktas bort från Dikovic och mot den väl ansedda organisationen Humanitarian Law Centre (HLC) och dess kompromisslösa chef Natasa Kandic, som har publicerat dokumentation och rapporter i detta och i ett stort antal andra fall som rör krigsförbrytelser i forna Jugoslavien (en stor del av arbetet har skett i samarbete med Civil Rights Defenders). Dokumentationen som Kandic och HLC publicerat bygger i huvudsak på offentlig information, som den internationella krigsförbrytartribunalen för forna Jugoslavien tillgängliggjort. Det har emellertid inte hindrat landets försvarsminister från att kalla uppgifterna för ”lögner” och ”propaganda”. Han vill dock inte debattera frågan med Kandic i tevestudion. Risken är istället stor för att det inleds en rättsprocess mot Natasa Kandic för hennes och HLC:s uttalanden.

I ett demokratiskt land med ett fungerande rättsväsende, transparenta processer och en genuin vilja att göra upp med sitt förflutna vore det förstås en självklarhet att inte befordra en person som på goda grunder kan ställas inför rätta misstänkt för att ha begått krigsförbrytelser genom sitt befälsansvar. Än en gång är det istället budbäraren, Natasa Kandic och hennes organisation, som kritiseras och ifrågasätts för sina legitima krav på att krigsförbrytare ska lagföras – inte befordras. Så länge den serbiska regimen prioriterar nepotism och gamla lojaliteter framför rättvisa och yttrandefrihet förblir närmandet till övriga Europa en tanke utan motsvarande handling.





Det osynliga folket

1 03 2011

Runt om på Västra Balkan, i alla de länder som förr utgjorde republiken Jugoslavien, lever det tusentals romer som inte har vare sig identitetshandlingar eller födelsebevis. Utan dessa dokument får de inte tillgång till sjuk- och hälsovård, barnen får ingen utbildning och de vuxna får inget arbete. Lagen ger dem inget skydd eftersom de inte finns. De är juridiskt osynliga.

Ett exempel är Djulijan, som föddes 1999 i Kosovo Polje men vars födelse aldrig blev registrerad hos myndigheterna. 2006 blev Djulijan svårt sjuk och lades in på sjukhus i Belgrad. För att han skulle få vård tvingades föräldrarna att låna ett sjukförsäkringsintyg av Djulijans två år äldre kusin, Senad. Dessvärre dör Djulijan på sjukhuset i Belgrad, endast sju år gammal, men den som registreras som död är kusinen Senad eftersom det är under hans identitet som Djulijan är inlagd. I början av 2007 inleds en juridisk process med hjälp av organisationen Praxis i syfte att häva myndigheternas dödsförklaring av Senad. Åren går och det är först efter en lång och utdragen rättsprocess som den på pappret till synes avlidne Senad får börja i skolan och får tillgång till sjuk- och hälsovård, etc. Djulijan, däremot, levde och dog som en juridiskt osynlig person utan några som helst rättigheter.

I Serbien hävdar regeringen att nuvarande lagstiftning är tillräcklig och inte utgör något hinder för att ”juridiskt osynliga” ska få den registrering som krävs. Detta trots åratal av kritik från FN, EU, Europarådet och internationella och nationella människorättsorganisationer som Civil Rights Defenders och Praxis. Detta trots att myndigheterna erbjudits en lösning i form av en kompletterande lagstiftning, som täcker de brister som finns i nuvarande lagstiftning. Lagstiftningen, som framarbetats av vår samarbetsorganisation Center for Advanced Legal Studies, skulle förenkla den registreringsprocess som idag innefattar inlämnandet av upp till 16 olika dokument till myndigheterna och det av människor som i många fall saknar ett riktigt boende och knappast har möjlighet att fara omkring i försök att förändra sin livssituation. Civil Rights Defenders arbetar för att liknande lagstiftning ska införas även i andra länder på Västra Balkan.

Den serbiska regeringen har i åratal förnekat att systemet behöver förändras för att de tusentals människor som idag står utanför samhällets skyddsnät ska få tillgång till sina rättigheter. Nu är det dags att inse fakta och visa att det finns en vilja att rätta till de misstag som diskriminerar en mycket utsatt grupp – vare sig människorna eller deras problem försvinner genom att tro att de inte finns bara för att de inte syns.





Framsteg för rättvisan i Kosovo

21 02 2011

Vår samarbetspartner Humanitarian Law Centre i Kosovo (HLC) har i dagarna publicerat rapporten Trials for Ethnically and Politically Motivated Crimes and War Crimes in Kosovo in 2010 (engelsk version s. 91 ff)), som sammanfattar organisationens övervakning av de 16 rättegångar om etniskt och politiskt motiverad brottslighet samt krigsförbrytelser som hölls i Kosovo under förra året. Intressant läsning. Det är särskilt positivt att läsa att den internationella närvaron genom EULEX anses ha förbättrat Kosovos rättsväsende. Rättegångar kring grova förbrytelser förhalas inte längre och de rättsfall som har kunnat avslutas, har blivit det. Det är också tydligt att det finns en vilja att hantera även politiskt känsliga fall, vilket vi t ex kan se genom åtalet mot Sabit Geci. Geci är ett tidigare befäl inom Kosovos Befrielsearmés (KLA, Kosovo Liberation Army) militärpolis och är misstänkt för att ha begått krigsförbrytelser i två KLA-läger i norra Albanien.

Civil Rights Defenders delar den oro HLC ändå uttrycker för att EULEX den senaste tiden har prioriterat andra brott, som t ex ekonomiska bedrägerier, organiserad brottslighet och korruption. Missionen borde istället koncentrera sig på de hundratals ärenden som rör krigsförbrytelser som UNMIK lämnade efter sig. Ett av de största problemen kring krigsförbrytarrättegångar generellt, så även i Kosovo, är behovet av att kunna ge vittnen ett effektivt skydd. Här skulle EULEX kunna införa ett vittnesskyddsprogram med olika säkerhetsnivåer i syfte att förhindra att vittnen hotas eller i värsta fall mördas. Antalet internationella åklagare behöver ökas för att öka antalet utredningar kring krigsförbrytelser och för att öka kvaliteten i utredningarna. Till sist måste lokala åklagare och domare i större utsträckning få möjlighet att arbeta nära sina internationella kollegor för att på så sätt, på sikt, få tillräcklig kompetens för att Kosovos rättsväsende ska klara sig självt.

Läs här vad HLC:s chef och grundare Nataša Kandic säger om behovet av ett vittnesskyddsprogram i Kosovo i en intervju hon nyligen gjorde med Time Magazine.





Nationalismen stark hos Kosovos unga

14 12 2010

Civil Rights Defenders fältkontor i Pristina följde Kosovos första parlamentsval någonsin i helgen som gick. Det har rapporterats om massivt valfusk i vissa distrikt. Den sittande premiärministern Hashim Thacis parti, PDK, behåller makten, vilket i sig är intressant med tanke på flera korruptionsskandaler och den negativa ekonomiska utvecklingen. En stor överraskning är dock att nationalistpartiet Vetevendosje med den kontroversielle partiledaren Albin Kurti i spetsen verkar bli det tredje största partiet med så mycket som 12,2 % av rösterna enligt vissa rapporter (när 99 % av rösterna har räknats). Albin Kurti, 35, är känd för att elda på de nationalistiska stämningarna i Kosovo och hans popularitet minskades knappast när han för tre år sedan vägrade att infinna sig till en rättegång och sedan öppet trotsade en arresteringsorder utfärdad av EULEX, EU:s rättsinsatsmission i Kosovo. 150 000 personer skrev på ett upprop för att få EULEX att släppa anklagelserna mot honom. Vetevendosje har medvetet satsat på Kosovos yngre väljare (hälften av befolkningen är yngre än 25 år) och med tanke på det höga valresultatet verkar partiet ha lyckats med sin strategi. Partiet, som har sin bakgrund i den radikala och våldsamma proteströrelsen, vill ena alla etniska albaner som nu lever i Kosovo, Albanien, Makedonien, Montenegro och Serbien i ett land genom att förändra de gränser som idag finns på Västra Balkan.

Europas nationalistiska rörelser växer sig starkare, se bara på vårt eget nationalistparti Sverigedemokraterna. Ändå är det bara lite drygt tio år sedan Jugoslavien och Europa stod i brand just på grund av nationalistiska intressen. Många har uttryckt en förhoppning om att det är en generationsfråga och att världen de senaste tio åren har blivit så mycket mindre genom ny kommunikationsteknologi att det snart inte kommer att finnas utrymme för nationalistiska idéer. Men nu kommer nästa generation och nationalismen är fortfarande stark och dessutom på uppåtgående. Det finns nog inget bot mot plågan men vi har i vart fall tillgång till bromsmedicin: Genom att se till att människor känner till och kan använda sig av sina rättigheter gör vi det svårare för nationalisternas idéer att slå rot. Det krävs även att vi, som både känner till och kan använda oss av våra rättigheter, också gör det och inte sitter stillatigande och ser på.





Människorättsförsvarare i fara

19 11 2010

Nu har vi producerat vår första reklamfilm för att få dig och andra människor att stödja vårt arbete med att försvara människors rättigheter och att stärka utsatta människorättsförsvarare. Titta på den, reagera och sprid den till alla du känner. Din hjälp betyder mycket för oss – med en näst intill obefintlig produktionskostnad och din hjälp att sprida kännedom om oss och vårt arbete kan vi få ännu mer människor att stödja vår verksamhet både moraliskt och ekonomiskt och det utan att lägga en massa pengar på reklamplats, etc. Tack!





Stoppa avvisningarna av romer till Kosovo

27 09 2010

I dag tipsar jag om min debattartikel under Brännpunkt i dagens SvD och påminner samtidigt om ett tidigare inlägg i frågan på denna blogg. Läs mer om Civil Rights Defenders arbete i Kosovo här.





Journalister under press

1 09 2010

Från Kosovo rapporteras det att många journalister numera har svårt att få pass och att de därmed hindras ifrån att resa utomlands. Den som ansöker om ett pass måste nämligen inkomma med ett rättsligt intyg på att de inte är föremål för en brottsutredning och i Kosovo är det tyvärr vanligt att journalister som kritiserar makthavare anklagas för diverse brottslighet i syfte att tysta dem. Läs mer om detta t ex i rapporten State of Constriction, som har producerats i samarbete med Civil Rights Defenders.

Situationen för journalister på Västra Balkan har försämrats de senaste åren. Korrumperade makthavare tvekar inte att använda allt ifrån våld till utdragna och kostsamma rättsprocesser för att skrämma kritiska journalister till tystnad. Metoderna skrämmer inte enbart de journalister som är direkt drabbade utan leder också till ett stort mått av självcensur bland övriga journalister, som passar sig för att bli nästa person som råkar ut för obehagligheter. Följden blir att medborgarna inte får tillgång till information som är nödvändig för att de ska kunna fatta viktiga beslut som rör deras vardag och framtid.